Moderaterna:

Läsa-skriva-räkna-satsning

Regeringen har genomfört en satsning på skolan med fokus på årskurs 1–3. 900 miljoner kronor användas för att förbättra elevernas baskunskaper i årskurserna 1-3. Nedbrutet på individnivå innebär detta en satsning på 1 000 kronor per elev och läsår. Alla barn skall kunna läsa, skriva och räkna när de lämnar årskurs tre.

Lärarlyftet

Lärarnas roll i skolan har förändrats och är i dag mer betydelsefull än kanske någonsin tidigare. Forskningen visar att lärarnas kompetens är den viktigaste faktorn för goda kunskapsresultat.

Att stärka skolan kräver att kvaliteten i lärarnas utbildning och fortbildning förbättras och att skolan uppmuntrar lärarna genom att erbjuda regelbunden fortbildning. Därför har regeringen valt att satsa 3,6 miljarder på Lärarlyftet, tusentals lärare har fortbildas under mandatperioden. Bra lärare lyfter eleverna till nya nivåer.

Arbetsro i skolan

En annan viktig förutsättning för en bra skolgång är arbetsro. Lärarnas arbete att skapa en bättre studiemiljö underlättas med möjligheten att omhänderta störande föremål som mobiltelefoner. Dessutom har regeringen gjort en satsning på totalt 40 miljoner kronor för att bekämpa mobbning, genom att sprida kunskaper om evidensbaserade åtgärder. Vi har även gett skolorna möjlighet att som sista utväg flytta på mobbaren så att inte offret tvingas byta skola.

Skapande skola

Vi vill att fler ungdomar ska få möjlighet att bekanta sig med kulturformer som teater, dans, konst och museiverksamhet. Satsningen avser såväl kommunala som fristående skolor. Målet är att genom en ökad samverkan med kulturlivet, långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete, vilket bidrar till att nå kunskapsmålen i högre grad.

Moderaterna vill:

- göra skolan mer rättvis.
- att betyg ska ges från årskurs 6 och i fler steg än idag.
- ha nationella prov i svenska och matematik i årskurs 3 och 6, samt fler nationella prov i årskurs 9.
- utöka undervisningstiden i matematik i grundskolan.
- att GY11, den nya gymnasieskolan, kommer på plats.
- att regeringens förslag till ny skollag kommer på plats 2011

Göra förskoleklassen obligatorisk och därmed grundskolan 10 årig.
• Att betyg införs från årskurs 6
• Att regeringens förslag på ny skollag börjar gälla, en skollag som stärker elevernas rättigheter
• Fortsätta satsa på lärarna, ny lärarutbildning och fortsättning på lärarlyftet
• Att nya kurs och läroplaner kom-mer på plats 2012
• Utöka undervisningstiden
se den nya gymnasieskolan komma på plats, med nya program, nya behörighetsreg-ler och nya examenskrav.
• ett utbyggt lärlingssystem i gymnasiet.

Socialdemokraterna:

• Vårt mål är att hälften av varje årskull ska ha påbörjat högre studier innan de fyller 25 år. Talanger ska inte slösas bort. Därför ska krångliga antagningsregler göras om och snedrekryteringen brytas. Gymnasieskolan ska ge alla elever grundläggande behörighet till framtida studier. Det ska vara lätt att komplettera eller fylla på sina kunskaper.
• Vi vill skapa 44 000 fler platser inom vuxenutbildning, folkhögskola, högskola, yrkeshögskola och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Vi vill inrätta en kompetensförsäkring som omfattar alla löntagare.
• Vi vill investera minst 12 miljarder kronor mer än regeringen i välfärden de närmaste två åren. Pengar som bland annat ska användas för att behålla och anställa personal i skolan, öka lärartätheten och minska klasstorlekarna.
• Vi vill öka lärartätheten i skolan till 9 lärare per 100 elever. Det motsvarar omkring 6 000 fler lärare.
• Vi vill att skolan ska ge skriftliga omdömen från årskurs ett och betyg från sjuan. Skolan ska präglas av en mångfald av möjligheter, inte av tidiga val som leder till återvändsgränder.
• Skol-ROT för att rusta upp skollokaler.
• Vi vill ha en modern förskola av hög kvalitet för alla barn – inte ett konservativt vårdnadsbidrag som stänger barn ute. Kommunerna behöver resurser för att ge alla barn, också barn till föräldralediga, rätt till 30 timmar per vecka i förskolan.

Huvudinriktningen på socialdemokratisk skolpolitik är tydlig. Fokus ska ligga på lärande, kunskap och dokumenterat resultat. Elevernas vilja och lust att lära måste stimuleras. Vi vill ha kompetenta, kritiskt granskande och kreativa elever. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning och höga förväntningar. Om ömsesidig respekt för arbetsro och trygghet, ett aktivt värdegrundsarbete och inte minst om ett tydligt och professionellt ledarskap i skolan.

De som hävdar att alla barn inte har vilja och förutsättningar att lära, att klara grund- eller gymnasieskolan bör ställas inför frågan vems barn som avses – är det de egna barnen, eller andras ungar? Vi socialdemokrater bygger vår politik på en benhård övertygelse om att alla vill och kan lära. Barn är olika. Därför kräver lika möjlighet olika mycket resurser.

Bra lärare kan uträtta underverk. Alla lärare i den svenska skolan ska vara utbildade, kompetenta och behöriga. Kraven är och ska vara höga på lärarna, skolledarna och deras utbildningar. Systematisk fortbildning av lärare och skolledare är en central del i skolornas kvalitetsarbete.

Vi vill ge varje elev verkliga förutsättningar att nå sin fulla potential i skolan. Då måste klasserna bli mindre och de kompetenta lärarna fler.

• Vi vill öka lärartätheten till 9 lärare per 100 elever. Det motsvarar omkring 6 000 fler lärare. Då blir det också möjligt att nå en högre kvalitet på undervisningen och att göra de särskilda insatser som krävs för att förbättra svenska skolresultat.
• Vårt mål är att Sverige ska ligga bland topp 10 i OECD:s Pisa-undersökning inom ämnena matematik, läsförståelse och naturvetenskap 2015.
• Vi vill att skolan ska ge skriftliga omdömen från årskurs ett och betyg från sjuan. Skolan ska präglas av en mångfald av möjligheter, inte av tidiga val som leder till återvändsgränder. Elever är olika och kräver olika mycket resurser. Därför vill vi skärpa reglerna så att skolans resurser fördelas efter behov. Skolor som inte följer kvalitetskraven ska kunna stängas.

Skolan ska inte vara en del av marknadsekonomin. Skolan är en del av den svenska välfärden. Vi betalar den tillsammans för att alla unga ska få del av samma höga utbildningskvalitet. När resurser vi gemensamt avsatt för skolan istället används för stora vinstuttag till aktieägare visar det att regelverket inte fungerar.

Vår principiella uppfattning är att skattemedel avsedda för skolan också ska gå till skolan. Vinster ska inte kunna tas ut genom att ge avkall på kvaliteten i skolan eller genom att välja bort elever med störst behov. Förstärkta kvalitetskrav och skärpta etableringsvillkor ska säkerställa att de gemensamma resurserna verkligen används för att ge alla barn en bra skola. Dessa principer ska även gälla för förskolan.

(Lånat en text från en lärarblogg.)