eller inte.. Veckan kunde inte börjat sämre. Mitt tålamod börjar seriöst försvinna mer och mer.. Jag börja försöka inse mer och mer att det inte är värt det. Jag kommer inte klara av det och det är bättre att må bra själv än att ha det så här. Det fungerar inte alls helt enkelt och jag har nått min gräns för länge sedan..

Jag är trött på att må dåligt och jag är trött på att inte må bra över detta.. Livet blir ju så mycket enklare om man mår bra och tycker saker är roligt. Men nu är bara allting en enda röra och jag är inte sugen på att göra någonting. Jag vill fortfarande bara gå och gömma mig någonstans och hoppas på att ingen hittar mig förräns jag verkligen vill och är redo för det! Det kommer ta lång tid till vill jag lova. Ibland undrar jag egentligen vad fan jag tänkte med?? Jag borde ju tänkt steget längre den här gången, faktiskt. Men det är jävligt lätt att vara efterklok.. Inte bra att vara någon impulsmänniska, inte i detta läget iallafall..

Negativa tankar från mig i början av vecka 6. Men det är så mitt liv känns just nu, tyvärr..